God Jul!
Ni som känner mig vet att jag är en julfettishist. Så självklart ska julafton firas enligt uråldriga traditioner. Det innebär att man vaknar 03.00 av att någon dåre obönhörligt knatar omkring i lägenheten ovanför oss. Det sägs ingenting, låter ingenting förutom fotsteg som går och går konstant i två timmar. Vid 05.00 får jag nog. Det är dags för den traditionsenliga löparrundan på strandpromenaden (varje jul). Det blev en skön kontrast av hurtiga människor (som jag) och det tåg av walk of shame som alltid är lika kul att se.
Det trodde ni inte om mig….
En snabb dusch och då har även Cissi fått nog av spöket Laban ovanför. Vi slår följe för att lika traditionsenligt som allt annat hittills avnjuta en frukost på ett dygnet runtöppet colombianskt hak (varje jul).
Väl tillbaka på hotellet avnjöt vi samma frukost som alltid - Frukt, croissanter och en Corona (varje år).
Som tur var hade familjens IT-ansvarig, Cissi, hittat ett avsnitt av Kalle med allas vår Arne Weise på Darknet, så lite (riktig) tradition blev det allt.
Sjukt mysigt att sitta hela familjen och se detta på andra sidan jordklotet. Ännu mer tradition blev det när den finska tomten knackade på. Synd att jag missade det bara då jag var ute på min andra löparrunda för dagen….
Äntligen dags för att ge sig av till fartyget. Cissi hade lyxat till det och köpt något slags VIP-paket till oss. Så vi fick gå ombord tidigare än andra och slapp alla köer. Lyx! Väl ombord på båten visste vi … absolut ingenting! Ingen info om något förutom att vi skulle få våra hytter vid 13-tiden. Som yra höns knatade vi omkring och försökte få reda på vad som ingick i Cissis VIP-paket men utan resultat. Eller jo, vi lyckades ta reda på att de ingår wifi i paketet och tur är väl det (annars hade du inte kunnat läsa detta). Hursomhelst, vi går till lunchbuffén och samtliga lyser upp. En mött familj är en bra familj. Här finns allt. Burgare, fisk, mexikanskt, amerikansk etc. Mätta och belåtna tar vi en rundtur på båten för att lära oss att hitta. Det mesta är ganska logiskt men för en viss reseledare kommer det nog ta ett par månader till innan hon inser att vi bor på våning 10 och inte 12. Kidsen har också fått ett dryckeslaget som innebär att de kan välja milkshakes och läsk till förbannelse. Så, 13 liter cola och 7 milkshakes senare börjar de bli lite sega. Samtidigt som vi lägger ut börjar också sjögången. Det gungar hyfsat rejält och då kommer B och #12 på den geniala idén att sjösjuka botas bäst av ett par kilometer löpning på löpbandet i gymmet.
Övriga softar, packar upp och bekantar sig med båten. Planerna på en 3-rätters middag ändras snabbt till sänggående och vila. Jag, T och #12 håller ångan uppe och kollar en show och drar i oss en burgare innan kidsen stämplar ut.
I skrivande stund sitter jag i sportbaren och kollar Steelers vs Raiders. Det mest spännande med det är att Wisconsin har släppt löst alla Billy Bob och Sandra Ray i baren. Jag har aldrig sett så många truckerkepsar och hockeyfrillor på samma gång. Och då har jag ändå varit i Pardubice.
Vädret har minst sagt varit sådär idag. Kallt och blåsigt. Men jag hoppas det blir bättre imorgon. Planen är frukost på balkongen med utsikt över Kapten Jack Sparrows eskapader i karibiska havet.
Summa summarim: Allt är fantastiskt, båten är enorm, maten är kanon och amerikanarna är precis så högljudda som man kan tänka sig. Imorgon blir det julafton igen då det är Christmas Day.
Tjo!
